meny

En av de vanligaste frågor jag får på mina kurser handlar om färger. Hur skapar och sparar man färger på rätt sätt? Varför blir det inte samma färg i min trycksak som det jag såg på skärmen? Kan man spara egna färger till panelen färgrutor? Frågorna är många och den fråga det kanske råder mest oklarhet kring är användandet av dekorfärger.

CMYK är vanligaste valet

Färger är en av de viktigaste komponenterna i ditt dokument när du skapar en trycksak. Ett dokument består inte bara av enhetliga, täckande färger, utan fotografier kan innehålla tiotusentals färgnyanser. Du kan avbilda ett brett spektrum av färger genom att kombinera cyan, magenta, gult och svart, alltså de fyra CMYK-färgerna. Färgerna som man skapar i InDesign eller Illustrator genom att man blandar de fyra CMYK-färgerna kallas också för processfärger.

Ett InDesign-dokument kan innehålla objekt med många olika färgmodeller, men när man ska spara dokumentet som ett tryckfärdigt pdf-dokument konverteras alla färger till färgmodellen CMYK. CMYK är också oftast det mest ekonomiska alternativet när man ska trycka ett dokument.

Det finns en del begränsningar med färgmodellen CMYK, som är vad man kallar för enhetsoberoende. Med det menas att färgmodellen används oavsett vilken typ av yta man trycker på. Det innebär att en färg man trycker på olika material inte blir exakt likadan, eftersom färg sugs upp, blandas och torkar olika mycket på olika typer av ytor. Det finns också en gräns för vilka färger som kan skrivas ut med färgmodellen CMYK. Färger som riktigt ljusorange, starkt lila eller kanske marinblått är nyanser som inte riktigt går att skriva ut med CMYK.

Processfärger och dekorfärger

I de tillfällen när man att tryckresultatet ska återge en mer exakt färgnyans eller om man vill trycka en färg som inte är möjlig att trycka med CMYK-färgmodellen använder man istället något som kallas för dekorfärger.

I InDesign och Illustrator finns det två färgtyper, processfärger och dekorfärger. En processfärg är en färg som kommer till genom att man trycker de fyra CMYK-färgerna ovanpå varandra. På så sätt blandas färgerna på papperet och skapar alla de nyanser som vi ser som olika färger. Dekorfärger är färdigblandade färger man trycker som en enda färg. Genom att färgerna är färdiga innan de trycks utan att blandas på papperet får man mer förutsägbara resultat.

Många har aldrig hört uttrycket dekorfärg tidigare, men nickar igenkännande när de hör Pantone-färger.

dekorfärgerPantone är inte samma sak som dekorfärg, utan ett färgsystem för dekorfärger, skapat av det amerikanska företaget Pantone. Många sätter likhetstecken mellan Pantonefärger och dekorfärger, men det är lika felaktigt som att vi ofta säger att vi ska köpa en Wettex-duk. Egentligen menar vi diskduk, där Wettex är ett av de varumärken som tillverkar diskdukar. Det finns med andra ord fler färgsystem som är dekorfärger, exempelvis HKS, Toyo eller TRUMATCH.

Pantone – ett av många färgsystem för dekorfärger

Pantone är alltså inte det enda färgsystemet som är en dekorfärg, utan ett av många färgsystem. Men det är utan tvivel det absolut vanligaste färgsystemet för dekorfärger, så vanligt att det nästan blivit synonymt med uttrycket.

Har du sett Pantones vackra färgböcker? För att välja rätt färgnyans behöver man en referens och det får man med de här färgböckerna. Där kan man se alla färger som finns i ett bestämt färgsystem. Varje färg har ett eget nummer, t.ex. PANTONE 807 C. Färgnumret används av tryckeriet för att de ska veta exakt vilken färg som ska tryckas. Pantone skapar recept och tryckreferenser för hur olika färger ska blandas, så att man får exakt samma nyans oavsett var man trycker ett dokument.

Om du vill kan du köpa färgböcker med Pantones färgsystem och själv välja färger därifrån. De här böckerna är ganska dyra så vårda dom omsorgsfullt. Lägg exempelvis inte böckerna öppna i solljus då det bleker färgerna och då får du inte längre se hur färgnyanserna kommer att bli när de trycks.

Vad är det för skillnad på bestruket och obestruket?

dekorfärger

Bestruket papper är papper som belagts med ett bestrykningsskikt för att förbättra tryckegenskaperna. Skiktet består av en blandning av lera, krita och bindemedel. Ett bestruket papper kan vara lättbestruket, mediumbestruket eller högbestruket.

Obestruket papper är motsatsen till bestruket. Färgen tränger ner i papprets fibrer vilket medför att färgen blir mer motståndskraftig mot repor m.m. Om du vill ha bästa möjliga färg- och detaljåtergivning för bilder väljer du ett bestruket papper. Vid stora textmängder där läsbarheten är viktig är det obestrukna pappret oftast det bättre valet.

Dekorfärger är enhetsberoende till skillnad från CMYK som är enhetsoberoende. Det betyder att varje färgsystem tar hänsyn till vilken yta som färgen ska tryckas på. Därför finns det en hel rad olika färgsystem inom Pantone-världen. De två vanligaste är PANTONE+ Solid Coated och PANTONE+ Solid Uncoated, där Coated står för bestruket och Uncoated för obestruket.

Anledningen till att man har olika färgbibliotek beror på att färger blir en aning ljusare på bestruket papper eftersom färgen inte absorberas lika mycket som på obestruket. På obestruket papper som t.ex. tidningspapper kommer färger att vara mattare och ofta mörkare.

InDesign har flera färgbibliotek med dekorfärger

När vi gör nya färgrutor i InDesign eller Illustrator kan vi välja mellan olika färgbibliotek, bl.a. Pantones bibliotek för bestruket eller obestruket. Den bestrukna färgen heter t.ex. PANTONE 807 C, där C:et står för Coated. Den obestrukna färgen heter PANTONE 807 U, där U står för uncoated.

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan de två biblioteken där, om vi jämför samma färgnummer, ser olika färgnyanser. Det vi ser är inte två olika färger utan hur samma färg kommer att se ut när man trycker den på bestruket eller obestruket papper. Om du däremot konverterar samma färg från de två olika biblioteken till CMYK-färger kommer du att få två olika CMYK-nyanser.

Det är inte heller säkert att den färgnyans du ser som PANTONE-färg ryms inom de tryckbara CMYK-färgerna. Det kan därför ske en viss färgskiftning om du konverterar färgerna.

Konvertera PANTONE till CMYK

Något som man ofta råkar ut för är att man har ett dokument som innehåller Pantone-färger, men ska trycka dokumentet som ett CMYK-dokument. Det finns flera sätt att konvertera dekorfärger till processfärger i Indesign.

Om du vet att du inte längre behöver Pantone-färgerna kan du gå till panelen Färgrutor och dubbelklicka på Pantone-färgerna. Där växlar du färgmodell från Pantone till CMYK och färgtyp från process till dekor. Då konverteras alla Pantone-färger i dokumentet till CMYK-färger.

Om du vill bevara Pantone-färgerna i dokumentet, men tillfälligt ska trycka dokumentet i CMYK kan du tillfälligt konvertera färgerna. Gå till panelen Färgrutor och klicka på menyknappen i panelens övre högra hörn. Nästan längst ner klickar du på Tryckfärgshanteraren. Om dokumentet innehåller Pantone-färger kan du bocka för Alla dekorfärger till processfärger. Bocka också för Använd Standard-LAB-värden för dekor. Eftersom dekorfärger i grunden bygger på LAB-värden blir de synliga resultaten mycket närmare de riktiga färger som finns.

Genom att ändra inställningen Alla dekorfärger till processfärger kommer alla dekorfärger att konverteras till processfärger när du sparar en pdf för tryck. Glöm bara inte att stänga av den här inställningen ifall du vid ett senare tillfälle vill trycka dokumentet med dina Pantone-färger.

Räkna med att om Pantonefärgen är utanför den färgrymd som är tryckbar med CMYK kan det ske en viss färgskiftning när du konverterar från dekor till processfärg. Känner du dig osäker på hur stora färgskiftningarna kommer att bli, be tryckeriet om ett provtryck. Ofta blir skiftningarna något mindre om du trycker digitalt än på traditionell tryckpress.

Pantone Color Bridge

dekorfärgerDet finns något som heter Pantone Color Bridge som ger en sida-vid-sida-jämförelse mellan Pantones dekorfärger och hur de närmast jämförbara färgerna för CMYK, Hex och RGB. Tanken med Pantone Color Bridge är att du själv ska kunna översätta Pantone-färger till CMYK när du behöver. Om du tittar och jämför färgerna i Pantone Color Bridge ser man att färgerna inte alltid är exakt samma nyanser, vilket inte är så konstigt, eftersom särskilt CMYK är en begränsad färgrymd.

Titta också på de CMYK-värden som står i Pantone Color Bridge och jämför med de värden som du själv får fram om du konverterar en Pantone-färg till CMYK i InDesign. Då kommer du se att det inte är exakt samma mix av CMYK-färger som föreslås av Pantone och det du själv får fram i InDesign. Min erfarenhet är att det ibland blir bättre konvertering om man gör det själv genom att konvertera färger i InDesign. Så innan du slaviskt konverterar färger efter Pantones förslag, testa själv i InDesign och se vilken metod som ger bästa resultat för dig.

Tänk på att vissa dekorfärger som metall eller pastellfärger kommer satt skifta en hel del vid konvertering. Guld blir gråbrunt, silver blir grått o.s.v. Det går inte att komma undan när du byter färgmodell. Du måste ha realistiska förväntningar och vara beredd på att det tryckta resultatet inte blir riktigt samma sak som du såg på skärmen.

Samma färger i olika program

Något som är viktigt är att vi ser samma färger i alla Adobes program. Börja med att ställa in färginställningarna och se till att du har samma färginställningar i alla program. Antingen går du till Redigera-menyn i respektive program och väljer Färginställningar eller så kan du öppna programmet Adobe Bridge och göra färginställningar för alla program på en gång. Även i Adobe Bridge hittar du färginställningarna i Redigera-menyn.

Adobes program har en rad förinställningar för färger. Om ditt företag inte har egna färginställningar kan du använda någon av de förinställningar som finns. I Europa är den vanligaste inställningen den som heter Prepress Europa 3. Välj den, säg OK och du har valt vilka färginställningar du ska använda. Om du gör det här i Adobe Bridge får du samma färginställningar i alla Adobes program.

För ännu bättre färgåtergivning kan du också öppna panelen Färgrutor, gå till meny-knappen i övre högra hörnet, välja Tryckfärgshanteraren och bocka för Använd Standard-LAB-värden för dekor.

För ännu bättre färgåtergivning kan du gå till Visa >> Förhandsvisa övertryck. Det är särskilt viktigt om du använder blandningslägen i dokumentet tillsammans med dekorfärger.

När ska man bevara dekorfärger eller konvertera till processfärger

Bevara dekorfärger:

  • Använd dekorfärger om du har färger som är särskilt viktiga att de återges med exakthet och du vet att tryckeriet trycker dekorfärger.
  • Om dokumentet ska skrivas ut digitalt och du vill komma så nära en viss dekorfärg som möjligt ska du välja dekorfärger. Om du själv konverterar dekorfärger till processfärger slänger du bort en del mättade färgnyanser som faktiskt kan återges med digitaltryck. Låt tryckeriet konvertera färgerna åt dig. Det kanske inte blir exakt likadant som dekorfärgen, men troligen betydligt bättre än om du gör det själv i InDesign.
  • Välj också att bevara dekorfärger om du inte vet ifall dokumentet ska tryckas med dekorfärger eller inte. Då kan tryckeriet sköta färgkonverteringen ifall dokumentet ska tryckas enbart med CMYK-färger.

Konvertera till processfärger:

  • Om tryckeriet vill att du skickar färdiga CMYK-dokument som inte innehåller processfärger. De har helt enkelt inte lust att göra konverteringen åt dig.
  • Vet du att dokumentet ska tryckas med CMYK-färgmodellen är det bättre att du kan kontrollera färgernas återgivning direkt i InDesign istället för att du blir överraskad när du får trycksaken i handen.

Och sist, men inte minst. Tänk på att tryckeriet är experter på färger så tveka inte att kontakta dom och fråga. Det är inget fel att erkänna att man kanske inte förstår och att ta hjälp av någon som vet bättre. Kanske råkar du på en och annan besserwisser som ska skriva dig på näsan hur duktig han eller hon är på färger? Men det kan det vara värt för att få de färger du önskar i dina trycksaker.

Vill du lära dig mer om InDesign?

>> Vill du gå på klassrumskurs har vi både grundkurs och fortsättningskurs i Stockholm.

>> För dig som inte kan komma till oss så har vi både grundkurs och fortsättningskurs på distans

Pin It on Pinterest

Share This